ordnat...
...köpt glöggmuggar och jättesöta skålar....
...bakat vaniljstjärnor och rocky road...
..varit på plantagen och köpt julstjärna, amaryllis och gjort egna blomsterarrangemang...
...och köpt glögg såklart, både blossas och en chokladglögg...
...inte bytt några gardiner, eftersom vi har mörkröda, men möblerat om och bytt ut dukarna.
...ställt fram en tomte...
...fyllt datorn med julmusik, allt från carola till aretha franklin...
...köpt pepparkaksformar, men inget pepparkaks hus än...
...planerat lussekattsdejt med syster och leni...
...gjort en egen adventljustake och torkat frukt....
...bytt ut lampor till stjärnor och stakar i fönstren...
...fått julklappstips från barnfonden..
...satt upp granris med lampor i på balkongen...
...köpt en julstjärna som pappa ska få imorgon...
...spanat in konsertbiljetter som ska inhandlas imorgon...
...planerat in mysfika med bästaste girlsen och allas respektiven i morgon...
...och kanske hinna träffa moster och morbror en sväng...
...och sedan middag med pappa och syster...
så nu får advent komma!
...bakat vaniljstjärnor och rocky road...
..varit på plantagen och köpt julstjärna, amaryllis och gjort egna blomsterarrangemang...
...och köpt glögg såklart, både blossas och en chokladglögg...
...inte bytt några gardiner, eftersom vi har mörkröda, men möblerat om och bytt ut dukarna.
...ställt fram en tomte...
...fyllt datorn med julmusik, allt från carola till aretha franklin...
...köpt pepparkaksformar, men inget pepparkaks hus än...
...planerat lussekattsdejt med syster och leni...
...gjort en egen adventljustake och torkat frukt....
...bytt ut lampor till stjärnor och stakar i fönstren...
...fått julklappstips från barnfonden..
...satt upp granris med lampor i på balkongen...
...köpt en julstjärna som pappa ska få imorgon...
...spanat in konsertbiljetter som ska inhandlas imorgon...
...planerat in mysfika med bästaste girlsen och allas respektiven i morgon...
...och kanske hinna träffa moster och morbror en sväng...
...och sedan middag med pappa och syster...
så nu får advent komma!
weekends (eller ännu en måndagmorgon)
You don't know me
But I'm sitting next to you
Every morning
On the bus or on the tube
You look tired
Would it help to hear me say
Don't you worry
Friday's not that far away?
On the weekends
We try to get our share
Of excitement and of fresh air
Trying to forget
Who we're gonna be
When the alarm rings
On monday morning
The perishers är så fantastiskt bra. jag lyssnade på den här låten i slutet av gymnasiet (ni kan lyssna här.) och den är så sann. ibland längtar man bara efter helgen, att bara få vara och ha det skönt, och då är måndagsmornar det värsta som finns.speicellt nu, när det är så mörkt att man tror inte att det är sant när klockan ringer. "redan?" är det första jag tänker. varje morgon.
vars tog helgen vägen? jag vet inte. eller jo, till sovmorgon och träning på iksu och innebandymatch på tomtebo, och promenaden dit, och middag med tjejerna och dansa dansa dansa loss till schlager ute på 23-års, och träffa syskon och kusiner och ännu en sovmorgon och bokläsning i soffan med en kopp thé och sätta upp utelampor och härlig vinterpromenad och varmchoklad och mysa framför tvn och svettas på iksu och laga middag tillsammans och somna framför tvn.
Vi hade dock ett riktigt äventyr på lördagen. mitt under pågående inför-utgång styling smällde min plattång till och det blev svart. totalt svart inne på toan, i hallen och sovrummet. vad hände? jo, det blev kortslutning i plattången och en säkring flög. eftersom jag under hela min tid som ensamboende endast behövde byta en glödlampa i lägenheten och tillsammans med victor har vi också bara bytt en, så kändes vi inte direkt som proffs inom området el-problems-lösning. så jag ringde pappa. hans första kommentar: är inte vicce hemma? jo, säger jag, men han vet inte heller vad vi ska göra. pappa är bra på mycket men inte allt, så jag ringer min bror som har bättre koll på bostaden-lägenheter; är inte victor hemma? jo, säger jag med lätt irriterad röst, men han kan inte sånt här. efter en massa pillande på knappar och spakar och ännu inget ljus inne på toaletten inser vi att det kan vara en huvudsäkring. men vars sitter dom? efter en stunds letande (och stöd genom telefonen) börjar vi förstå vad och VAR problemet är, och vicce skickas till affären för att inhandla det som behövs.
min familj har någon övernaturlig tro på att victor kan fixa allt tekniskt. jag säger inte att det inte är sant, han har ordnat några saker, som att ändra tillbaka när man råkat trycka på fel knapp på fjärrkontrollen (och, såklart, GARDEROBSINCIDENTEN). Men, jag måste få erkänna att jag har faktiskt lite mer koll än han, ibland. och det irriterar mig att jag inte kan få cred för det. jag kan ordna saker, jag kan läsa ritningar och skruva ihop saker, jag kan lösa problem som uppstår på nya, väl fungerande sätt, jag kan ordna med tekniska saker, och jag vet hur min bil fungerar. jag kan inte med anti-virusprogram på hans dator, men det anser jag mig inte behöva kunna. så, jag skulle vilja säga att vi ändå är rätt så jämställda inom området teknik. fast, ingen tycks ha märkt det.
weekends, ja. snart advent. först ska en vecka klaras av då en rapport ska skrivas och skickas in och börja opponeras på. dags att börja nu kanske?
Just remember
As you struggle through the day
Relief awaits you
Friday's not that far away
But I'm sitting next to you
Every morning
On the bus or on the tube
You look tired
Would it help to hear me say
Don't you worry
Friday's not that far away?
On the weekends
We try to get our share
Of excitement and of fresh air
Trying to forget
Who we're gonna be
When the alarm rings
On monday morning
The perishers är så fantastiskt bra. jag lyssnade på den här låten i slutet av gymnasiet (ni kan lyssna här.) och den är så sann. ibland längtar man bara efter helgen, att bara få vara och ha det skönt, och då är måndagsmornar det värsta som finns.speicellt nu, när det är så mörkt att man tror inte att det är sant när klockan ringer. "redan?" är det första jag tänker. varje morgon.
vars tog helgen vägen? jag vet inte. eller jo, till sovmorgon och träning på iksu och innebandymatch på tomtebo, och promenaden dit, och middag med tjejerna och dansa dansa dansa loss till schlager ute på 23-års, och träffa syskon och kusiner och ännu en sovmorgon och bokläsning i soffan med en kopp thé och sätta upp utelampor och härlig vinterpromenad och varmchoklad och mysa framför tvn och svettas på iksu och laga middag tillsammans och somna framför tvn.
Vi hade dock ett riktigt äventyr på lördagen. mitt under pågående inför-utgång styling smällde min plattång till och det blev svart. totalt svart inne på toan, i hallen och sovrummet. vad hände? jo, det blev kortslutning i plattången och en säkring flög. eftersom jag under hela min tid som ensamboende endast behövde byta en glödlampa i lägenheten och tillsammans med victor har vi också bara bytt en, så kändes vi inte direkt som proffs inom området el-problems-lösning. så jag ringde pappa. hans första kommentar: är inte vicce hemma? jo, säger jag, men han vet inte heller vad vi ska göra. pappa är bra på mycket men inte allt, så jag ringer min bror som har bättre koll på bostaden-lägenheter; är inte victor hemma? jo, säger jag med lätt irriterad röst, men han kan inte sånt här. efter en massa pillande på knappar och spakar och ännu inget ljus inne på toaletten inser vi att det kan vara en huvudsäkring. men vars sitter dom? efter en stunds letande (och stöd genom telefonen) börjar vi förstå vad och VAR problemet är, och vicce skickas till affären för att inhandla det som behövs.
min familj har någon övernaturlig tro på att victor kan fixa allt tekniskt. jag säger inte att det inte är sant, han har ordnat några saker, som att ändra tillbaka när man råkat trycka på fel knapp på fjärrkontrollen (och, såklart, GARDEROBSINCIDENTEN). Men, jag måste få erkänna att jag har faktiskt lite mer koll än han, ibland. och det irriterar mig att jag inte kan få cred för det. jag kan ordna saker, jag kan läsa ritningar och skruva ihop saker, jag kan lösa problem som uppstår på nya, väl fungerande sätt, jag kan ordna med tekniska saker, och jag vet hur min bil fungerar. jag kan inte med anti-virusprogram på hans dator, men det anser jag mig inte behöva kunna. så, jag skulle vilja säga att vi ändå är rätt så jämställda inom området teknik. fast, ingen tycks ha märkt det.
weekends, ja. snart advent. först ska en vecka klaras av då en rapport ska skrivas och skickas in och börja opponeras på. dags att börja nu kanske?
Just remember
As you struggle through the day
Relief awaits you
Friday's not that far away
skambos? part II
jag tycker om kristna gemenskaper. idag var jag på en grej med credo som var väldigt intressant, ett bibelstudium med samtal som var både roligt och lärorikt. när vi satt och fikade, eller snarare när jag skulle hem från fikandet hörde jag några samtal som handlade om att leva tillsammans. en person pratatde om några som bodde tillsammans och sov i samma säng, men OBSERVERA som inte hade sex, och att det var "lika fel". En annan var en reaktion på "samboskap", eller att ett par hade sina saker som på samma ställe men hade aldrig bott tillsammans efter som ena parten var utomlands. reaktionen hos lyssnaren var då ett "jaha!" ni vet, "jasså, är det så det ligger till?" och den där ursäkten börjar smyga sig fram.
ibland så trivs jag på credos grejer, eller i kristna gemenskaper i allmänhet, och ibland inte. ibland känns det som att jag int riktigt passar in, att jag inte är som dom andra "kristna". (btw, så avskyr jag att använda ordet kristen, det blir så fort ett vi och dom-tänk.) men som dom andra som kallar sig troende. jag är inte nykterist. jag går inte i kyrkan varje söndag. jag ber inte varje dag. jag är inte med i svenska kyrkan längre. och så är jag ju sambo.
tydligen så finns det någon vers eller något kapitel i bibeln där Jesus säger att det absolut värsta man kan göra är att leva som sambo. jag har bara inte hittat det än. det kasnke står i samma kapitel som att homosexualitet är det äckligaste som finns. kanske det. tydligen så väcker det i alla fall en massa känslor hos en massa människor. på nåt sätt får vi tycka saker om hur andra människor lever sitt liv. bara som jag tror, så måste alla andra tro och leva, ungefär.
i credo, som är en studentförening, är det också en massa guldringar på ringfingrarna. unga människor som bestämt sig för att leva tillsammans, för alltid. jag är jätteglad för deras skull, GRATTIS TILL ER! härligt att ni vill ta det steget och utveckla er relation. men jag har ingen guldring på mitt vänstra ringfinger, och lever med en person ändå. behöver jag verkligen ursäkta mig för mitt val?
det är ett aktivit val jag gjort. jag kanske inte gjorde ett aktivt val när jag blev kär i victor, men jag har valt att leva med honom i den här formen. jag valde att bli tillsammans med en icke-kristen (ni ser, vi och dom-tänk!). jag blev kär i personen, klasskompisen, victor. vi gjorde ett aktivt val i januari då vi sökte lägenheter tillsammans, för att just då kländes det som att det funkade bara inte. inte som det var, livet just då var inte bra. och då tog jag fighten med Gud, och sa att om det var det här han ville med mitt liv, då fick han göra sin grej. och det gjorde han. Gud var med och bestämde.
egentligen kan ingen säga vad som är rätt och fel. bara Gud vet det. och när den dagen kommer att jag ska möta honom och vi får se tillbaka på mitt liv så kommer det inte vara samboskapet som var mest fel.det finns så många andra sätt att förstöra sig själv på, så att leva tillsammans med den man älskar i en kärleksfull och ärlig miljö, i trohet och tillit, och ta små steg framåt tillsammans, handlar om att älska sig själv, sin nästa och Gud.
amen.
ibland så trivs jag på credos grejer, eller i kristna gemenskaper i allmänhet, och ibland inte. ibland känns det som att jag int riktigt passar in, att jag inte är som dom andra "kristna". (btw, så avskyr jag att använda ordet kristen, det blir så fort ett vi och dom-tänk.) men som dom andra som kallar sig troende. jag är inte nykterist. jag går inte i kyrkan varje söndag. jag ber inte varje dag. jag är inte med i svenska kyrkan längre. och så är jag ju sambo.
tydligen så finns det någon vers eller något kapitel i bibeln där Jesus säger att det absolut värsta man kan göra är att leva som sambo. jag har bara inte hittat det än. det kasnke står i samma kapitel som att homosexualitet är det äckligaste som finns. kanske det. tydligen så väcker det i alla fall en massa känslor hos en massa människor. på nåt sätt får vi tycka saker om hur andra människor lever sitt liv. bara som jag tror, så måste alla andra tro och leva, ungefär.
i credo, som är en studentförening, är det också en massa guldringar på ringfingrarna. unga människor som bestämt sig för att leva tillsammans, för alltid. jag är jätteglad för deras skull, GRATTIS TILL ER! härligt att ni vill ta det steget och utveckla er relation. men jag har ingen guldring på mitt vänstra ringfinger, och lever med en person ändå. behöver jag verkligen ursäkta mig för mitt val?
det är ett aktivit val jag gjort. jag kanske inte gjorde ett aktivt val när jag blev kär i victor, men jag har valt att leva med honom i den här formen. jag valde att bli tillsammans med en icke-kristen (ni ser, vi och dom-tänk!). jag blev kär i personen, klasskompisen, victor. vi gjorde ett aktivt val i januari då vi sökte lägenheter tillsammans, för att just då kländes det som att det funkade bara inte. inte som det var, livet just då var inte bra. och då tog jag fighten med Gud, och sa att om det var det här han ville med mitt liv, då fick han göra sin grej. och det gjorde han. Gud var med och bestämde.
egentligen kan ingen säga vad som är rätt och fel. bara Gud vet det. och när den dagen kommer att jag ska möta honom och vi får se tillbaka på mitt liv så kommer det inte vara samboskapet som var mest fel.det finns så många andra sätt att förstöra sig själv på, så att leva tillsammans med den man älskar i en kärleksfull och ärlig miljö, i trohet och tillit, och ta små steg framåt tillsammans, handlar om att älska sig själv, sin nästa och Gud.
amen.
fab four goes to IKEA (again)
för ett år sedan for fab five till ikea. då var det jag, victor, min bror, han bästa kompis och kompisen pojkvän. (läs hela inlägget här) igår åkte fab four till ikea, två ursprungsmedlemmar, (jag och min mellanbror) samt två till syskon. alltså hela syskonskaran på 4 personer i åldrarna 18 till 30 år åkte i pappas volvo 3 timmar för att få storshoppa tillsammans. alla respektiven (felle och vicce) lämnades hemma, likaså pappa. jag tror han var lite ledsen där ett tag när han inte fick följa med, men let's face it, han hade inte fått plats.
det är nånting med hösten och ikea. det är nästan alltid höst när man vill handla massa grejer och göra om överallt. i alla fall för mig. nästan alltid en novemberresa, så man får kolla lite på julpynt och myssaker. när vi blev sambos i våras var vi där och köpte ett helt hem, och nu fick vi köpa dom där sakerna som inte fick plats/som vi inte trodde vi hade råd med. av alla syskon handlade jag mest, helt klart. mycket snyggt (som man bara måste ha) mycket praktiskt (man behöver faktiskt alltid värmeljus) lite inför julen (alltid nåt projket som man kan påbörja) lite beställda varor (en pajform till julia)samt en massa överraskningssaker till pappa!
papi alltså, det är ju farsdag idag och storebror har lurat i han att han ska få en ny jaktjacka. men, vi har löpt lite saker som vi ska överraska honom med, ett nytt överkast, fina kuddar till sängen, en tavelram, gardinstänger, en hylla och ljusstakar. dessutom har vi tänkt städa ihop en massa skrot och byta ut alla dörrhandtag och knoppar. han ska alltså få ett mysigt sovrum! söta lilla papi. vi måste bara lura ut honom ur huset så att vi kan göra allt ifred. detta ska bröderna lösa.
vår lägenhet sert dock ut som ett bombnedslag just nu. igår, klockan 20 hade vi lilla julafton här hemma och victor fick se vad jag hade köpt. när vi började slita i förpackningarna och ville montera insåg vi att vår hammare hade flytt. eftersom vi ibland är lite (läs: totalt) tanksrpidda hamnar saker ibland fel. efter att ha letat på alla "felaktiga" ställen insåg vi att hammaren nog hade fått fötter och ett telefonsamtal bekräftade detta: svärfar hade fåt med den hem för 2 månader sedan. kanon. alltså är allt kaos här just nu, och inte alls sådär mysigt som man önskar. men som sagt, farsdag idag och vicce ska dit i eftermiddag (eftersom jag ska hem till pappa). ikväll finns hammaren här, då ska vi börja jobba för att få det sådär fint och mysigt som vi vill ha det!
annars så...
har jag varit totalförkyld i en och halv vecka. jag är less!
är veckans uppdrag att seriefasta.
forskningsyrket ska tydligen vara nåt för min grupp, enligt projkethandledarem.
är det grått och dimmigt ute, inte alls trevligt.
ska jag träffa syster nere på subway snart, för att äta gott och inhandla lite gardiner till papi!
det är nånting med hösten och ikea. det är nästan alltid höst när man vill handla massa grejer och göra om överallt. i alla fall för mig. nästan alltid en novemberresa, så man får kolla lite på julpynt och myssaker. när vi blev sambos i våras var vi där och köpte ett helt hem, och nu fick vi köpa dom där sakerna som inte fick plats/som vi inte trodde vi hade råd med. av alla syskon handlade jag mest, helt klart. mycket snyggt (som man bara måste ha) mycket praktiskt (man behöver faktiskt alltid värmeljus) lite inför julen (alltid nåt projket som man kan påbörja) lite beställda varor (en pajform till julia)samt en massa överraskningssaker till pappa!
papi alltså, det är ju farsdag idag och storebror har lurat i han att han ska få en ny jaktjacka. men, vi har löpt lite saker som vi ska överraska honom med, ett nytt överkast, fina kuddar till sängen, en tavelram, gardinstänger, en hylla och ljusstakar. dessutom har vi tänkt städa ihop en massa skrot och byta ut alla dörrhandtag och knoppar. han ska alltså få ett mysigt sovrum! söta lilla papi. vi måste bara lura ut honom ur huset så att vi kan göra allt ifred. detta ska bröderna lösa.
vår lägenhet sert dock ut som ett bombnedslag just nu. igår, klockan 20 hade vi lilla julafton här hemma och victor fick se vad jag hade köpt. när vi började slita i förpackningarna och ville montera insåg vi att vår hammare hade flytt. eftersom vi ibland är lite (läs: totalt) tanksrpidda hamnar saker ibland fel. efter att ha letat på alla "felaktiga" ställen insåg vi att hammaren nog hade fått fötter och ett telefonsamtal bekräftade detta: svärfar hade fåt med den hem för 2 månader sedan. kanon. alltså är allt kaos här just nu, och inte alls sådär mysigt som man önskar. men som sagt, farsdag idag och vicce ska dit i eftermiddag (eftersom jag ska hem till pappa). ikväll finns hammaren här, då ska vi börja jobba för att få det sådär fint och mysigt som vi vill ha det!
annars så...
har jag varit totalförkyld i en och halv vecka. jag är less!
är veckans uppdrag att seriefasta.
forskningsyrket ska tydligen vara nåt för min grupp, enligt projkethandledarem.
är det grått och dimmigt ute, inte alls trevligt.
ska jag träffa syster nere på subway snart, för att äta gott och inhandla lite gardiner till papi!
skambos?
karin i min projektgrupp myntade ett nytt uttryck för mig; skambos.
tydligen var det ettt utryck någon som inte tyckte att sambosskapet var sådäre okej inför Gud använde. skambo. tänker bara på michale moore när han står och gastar "shame on you, mr Bush!". skambos. passande, med valet i usa i natt. jag är måttlig intresserad av vad som händer i usa, och jag tänker inte hejja för Obama bara för att jag tror att det skulle vara superhäftigt med en mörkhyad president i usa, trots att det skulle vara lite häftigt, av principskäl. jag är för oinsatt för att kunna uttala mig. så har vi det sagt, jag är sanslöst oinsatt på amerikans politik. sanslöst ointresserad också. jag försöker fördriva min tid med mer meninsgfulla saker.
ikväll har s(k)ambon träning, och jag snörvlar och suckar av ännu en förkylningsattack. inte ens tenta den här gången, bara ett projektarbete på 2 veckor i kognitiv psykologi, som skrevs på engelska och opponerades mot imorse. och vi klarade det. förkylning igen är inte så roligt, men igår städade jag och ikväll blev det blåbärsbrownies och filmjölkslimpa (och handen på ungsgallret, aj!). tar lugna promenader i härligt novemberväder, läser Zadie Smith - Om Skönhet, kurerar med bafusin och nezeril, tjuvtränar på salsa-stegen som vi lärde oss igår och försöker intala mig att pinsamheterna på salsafesten i helgen bara var tillfälligheter, och att det blir bättre, att jag blir bättre. jag rindge min moster, det tåls att säga så många gånger, och hon är helt fantastisk. och så blir jag glad. jag ringer mina syskon och planerar en ikearesa till helgen, ringer jobbet och ber om att får jobba under jul och nyår, ringer pappa för att få höra hur det är, och få berätta hur allt egentligen är.
skambos, var säger ni, hissa eller dissa?
enligt min erfarenhet; hissa.
tydligen var det ettt utryck någon som inte tyckte att sambosskapet var sådäre okej inför Gud använde. skambo. tänker bara på michale moore när han står och gastar "shame on you, mr Bush!". skambos. passande, med valet i usa i natt. jag är måttlig intresserad av vad som händer i usa, och jag tänker inte hejja för Obama bara för att jag tror att det skulle vara superhäftigt med en mörkhyad president i usa, trots att det skulle vara lite häftigt, av principskäl. jag är för oinsatt för att kunna uttala mig. så har vi det sagt, jag är sanslöst oinsatt på amerikans politik. sanslöst ointresserad också. jag försöker fördriva min tid med mer meninsgfulla saker.
ikväll har s(k)ambon träning, och jag snörvlar och suckar av ännu en förkylningsattack. inte ens tenta den här gången, bara ett projektarbete på 2 veckor i kognitiv psykologi, som skrevs på engelska och opponerades mot imorse. och vi klarade det. förkylning igen är inte så roligt, men igår städade jag och ikväll blev det blåbärsbrownies och filmjölkslimpa (och handen på ungsgallret, aj!). tar lugna promenader i härligt novemberväder, läser Zadie Smith - Om Skönhet, kurerar med bafusin och nezeril, tjuvtränar på salsa-stegen som vi lärde oss igår och försöker intala mig att pinsamheterna på salsafesten i helgen bara var tillfälligheter, och att det blir bättre, att jag blir bättre. jag rindge min moster, det tåls att säga så många gånger, och hon är helt fantastisk. och så blir jag glad. jag ringer mina syskon och planerar en ikearesa till helgen, ringer jobbet och ber om att får jobba under jul och nyår, ringer pappa för att få höra hur det är, och få berätta hur allt egentligen är.
skambos, var säger ni, hissa eller dissa?
enligt min erfarenhet; hissa.
jullängtan
idag gick victor och hans sambo en härlig vinterpromenad runt sjön.
sen gick vi in på ica och köpte: pepparkakor, allers julspecial, ett gravljus, apelsiner och satsumas samt en flaska julmust. saknades bara juleskum. och julafton.
sen gick vi in på ica och köpte: pepparkakor, allers julspecial, ett gravljus, apelsiner och satsumas samt en flaska julmust. saknades bara juleskum. och julafton.
