tröttsamhet
studerar flitigt numera. gick upp före åtta för att läsa ett kapitel till imorgon, och efter föreläsningen satte jag mig och renskrev anteckningarna. sambon började två timmar före mig, och slutar nån gång nu, och då drar jag och tränar, lite missflyt.
vardagen har börjat fungera. veckohandling, träningsrutiner, möblering. igår tog jag tag i en bortprioriterad del av mitt liv, nämligen den andliga sidan. satte mig ner med Olle Carlsson's Kristendom för Ateister, och läste till ögonlocken blev tunga. ikväll ska jag ta ett till steg mot ett mer hälsosamt och fungerande liv, jag ska gå på Credo's bön och lovsångskväll. känns spännande, och välbehövligt.
idag gjorde jag något ångestladdat. (här kommer bekännelsen) jag satt ensam och åt lunch.
känn på den. jag satt ensam i en cafeteria med min matlåda och vattenflaska, ingen tidningen eller anna litteratur, jag i min ensamhet åt lunch. när jag var yngre, tonåring, var detta bland det jobbigaste man kunde göra, att sitta ensam. och jag skulle ljuga om jag sa att det kändes bra. på ett sätt är universitet inte så längt ifrån högstadiet, klotter på toan utanför biblioteket, häftiga fester som man ska gå på, snygg stil och senaste grejerna, träna på iksu. fräsch och fin och populär och smart och duktig. lika viktigt nu som då. eller? tydligen, klumpen i magen sa sitt, tydligen bryr jag mig. lite skrämmande, att jag bryr mig. jag är ju hård och stark och mig själv och klarar mig.
vardagen har börjat fungera. veckohandling, träningsrutiner, möblering. igår tog jag tag i en bortprioriterad del av mitt liv, nämligen den andliga sidan. satte mig ner med Olle Carlsson's Kristendom för Ateister, och läste till ögonlocken blev tunga. ikväll ska jag ta ett till steg mot ett mer hälsosamt och fungerande liv, jag ska gå på Credo's bön och lovsångskväll. känns spännande, och välbehövligt.
idag gjorde jag något ångestladdat. (här kommer bekännelsen) jag satt ensam och åt lunch.
känn på den. jag satt ensam i en cafeteria med min matlåda och vattenflaska, ingen tidningen eller anna litteratur, jag i min ensamhet åt lunch. när jag var yngre, tonåring, var detta bland det jobbigaste man kunde göra, att sitta ensam. och jag skulle ljuga om jag sa att det kändes bra. på ett sätt är universitet inte så längt ifrån högstadiet, klotter på toan utanför biblioteket, häftiga fester som man ska gå på, snygg stil och senaste grejerna, träna på iksu. fräsch och fin och populär och smart och duktig. lika viktigt nu som då. eller? tydligen, klumpen i magen sa sitt, tydligen bryr jag mig. lite skrämmande, att jag bryr mig. jag är ju hård och stark och mig själv och klarar mig.
solskenspromenad
idag började livet om, efter långledigheten. första lektionen i den nya kursen, kändes seriöst och utmanande. sambon var hemma, ledig idag, och fick storhandla veckans middagsmat. (inspirerad från arla.se). Efter att ha läst ett kapitel om barns utveckling blev det en power-walk i motvind till mariedal och en litet bankkontor som vi trodde stängde 15.00. passade på att smita in på Inter Sport och inhandlade sommarens måste; nya löpardojor. lite fattigare men desto nöjdare gick vi sedan hem, i solsken och medvind.
nu väntar lite punchout, sambon slapp träning ikväll, men sedan blir det tv-mys med lite ben&jerry's glass.
nu väntar lite punchout, sambon slapp träning ikväll, men sedan blir det tv-mys med lite ben&jerry's glass.
nu lämnar jag det gamla livet
efter flera år med TänkEfterFöre kände jag att det var dags att gå vidare. Idiot, personen som flyttade ner till Sandviken och behövde hålla kontakten med omvärlden, behövs inte längre. Visst känns det lite vemodigt, men den gamla bloggen finns ju kvar ändå, och inläggen blir ju inte direkt bättre.
Istället blir det nytt fokus, nya utmaningar att skriva om, nya filosofier att utveckla. SamboMedVictor, i lite drygt en månad har vi bott här tillsammans på liljansberget, och det kan också bli rätt så spänannde.
näe, nu ska jag sörpla i mig lite kaffe och fundera på designen. puss!
