saturday light naive
dagen fortsatte i samma spår, middag med klasskamrater, härliga samtal länge länge, sen inflyttningsfest hos grannarna, lite dans på ett pyttedansgolv och sen en promenad på 2 minuter hem till sängen.
idag är det inte riktigt sådär bra. victor har varit borta hela dagen för att spela match, och ikväll var det lagfest. totalt har han varit hemma tre timmar sen han for imorse. jag har försökt ta det lugnt, vila igen mig från veckan, och läsa lite. försöker utmana mig själv, började läsa en Stephen King bok idag; Drömfångare.
jag är lättskrämd. jag kan inte se skräckfilm för jag blir sådär hysteriskt rädd. Har jag genomlidit någon så får jag mardrömmar. går jag på en mörk stig (vägen hem från ICA på kvällen) så ser jag skuggor överallt och måste kolla mig över axeln. jag är rädd för många saker, att spy (jag tror att jag kan dö, kvävas av mina egna spyor), nålar och blod (jag blir svimfärdig) höjder (jag kan inte ens gunga högt) häxor och monster och barn (okej inte alla barn, men japanska barn) och andra läskiga skräckfilmsattribut. Dom senaste nätterna har jag haft mardrömmar, eller vaknat och trott att jag sett någon i sovrummet. då har jag väckt victor, eller bara krupit upp mot honom och flämtat. En kväll skulle jag somna själv men blev rädd för att jag trodde det var någon i rummet, så jag tände lampan och somnade med den på.
idag, trots att det var dag och ljust ute trodde jag ändå att det var något i lägenhetn när jag låg och läste skräckmästarens bok. jag låg bara paralyserad i soffan. rädd för ett dagsmonster. vuxna mogna jag.
ikväll blir det därför ingen läsning. det blir nog house-maraton, lagomt ensamhetsnöje. (men jag kommer att blunda då dom skär i människor). inatt kommer jag att sova med lampan tänd, väntandes på den som, just nu ialla fall, är världens bästa sambo.
going strong
annars så är det skola som gäller nu, monsterdagar. på morgonen när jag, som vanligtvis är väldigt morgonpigg, ska dra mig upp så är jag så arg. jag är arg på sängen för att den är så skön, på väckarklockan för att den ringer, för att kaffet inte kokar sig själv och för att det regnar och blåser på väg till skolan. energin ligger på minus just nu, och allt det andra, det roliga, försummas. träning, credo, salsa, vänner, bakning, samtal och promenader finns inte i mitt medvetande, vissa saker gör jag bara utan att hinna andas och leva. städa-tvätta-diska gör jag bara för att jag måste, när jag måste. och victor, han är den som drar just nu.
jag överlevde förra veckan, så jag klarar nog den här också.
och när jag gjort det ska jag bli sådär roligt spydig igen.
du, bara du
men vid vägen längs bäcken som sakta ledde hem
där är himlen lite närmre för mig.
där har tiden gjort en hållplats för oss och allt som hänt.
dit kan jag gå och sakna dig.
dit kan jag gå och sakna dig.
en såndär...
förra veckan var min utmaning att varje kväll dra ett bibelord och läsa det stycket, och sedan be. bibelorden fick jag, i en liten glasburk, av några vänner när jag flyttade ner som ungdomsledare. länge har det stått orört på mitt sängbordd, men i veckan fick jag mig varje kväll något att begrunda. det var häftigt, och lärorikt, testa!
i veckan är det en såndär vecka. på fredag är det tenta igen, och imorgon är det den där dagen. hela helgen, alla besök har varit nedräkningar till imorgon, jag har tillochmed skickat in en liten grej till VK som publiceras på onsdag. på nåt sätt så måste man tänka på det, men man vill inte, eller jo, man vill, för man vill minnas, men jag vill inte gråta. inte bryta ihop. inte ha sådär ont i kroppen som man får när tårarna sprutar och kroppen skakar. jag vill visa, men ändå inte, hur det är.
veckans uppdrag är bara att överleva. överleva den 14 oktober 2008 då det är precis 15 år sen mamma dog.
kladdis, på en torsdag!
världens bästa youtube:
Johan Glans på stockholm live.
städchock.
Städning har inte varit särskilt prioriterat här hemma nu ett tag. Har nästan varit lite pinsamt, har velat bjuda över kompisar men inte vågat för att dammråttorna kanske skulle börja anfalla. eller ett någon skulle få ett astma-anfall.
Men har man tenta-plugg och är förkyld väljer man lite vad man vill se, och vad man orkar göra. idag, av alla dagar, tog vi oss tid. det var rätt så skönt, att få slänga och organisera, så att det blir fint och man motiveras att ha det så ett tag.
hör och häpna, när jag står och ska börja torka golven och victor städar toan inleds ett mycket konstigt samtal.
jag: "du, hur ofta brukar du byta vatten när du torkar golv?"
victor: "jag har aldrig torkat golven"
jag: "vad, har du aldrig torkat golven? vi har ju bott tillsammans i ett halvår! men hemma då?"
victor: "nej, jag har aldrig torkat golv"
jag: "aldrig nånsin? du är ju snart 22 år."
vIctor: "nej"
jag känner mig misslyckad. som feminist och som självständig kvinna att min sambo aldrig har torkat golven i vår gemensamma lägenhet. och så blir jag lite besviken på han föräldrar (läs: mamma) för att han inte fick städa på riktigt. innan vi flyttade ihop var jag rädd för att bo med victor, han är lite pedant. han vill ha ordning, han hade det förut. hos hans föräldrar var det alltid städat, var sak på sin plats, inga råttor under soffan där inte. hemma hos min pappa, där var det alltid stökigt. ett stort hus på 4 barn och en pappa som chef, men vi försökte att städa tillsammans och hålla koll. när jag bodde hemma och hade en ledig dag hände det att jag städade hela huset ensam. och min sambo har aldrig torkat golv. men nu ska det bli ändringar.
kanske har märkt att jag misslyckades med min utmaning för veckan? tja, man kan ju inte lyckas jämt. imorgon börjar jag med ett nytt, ska bara fundera ut vad det blir!
annars så...
har jag äntligen kunnat börja träna igen.
3 lediga dagar den här veckan, men ändå sjukt mycket plugg.
maskeraden igår blev trevlig kväll med trevliga samtal.
ikväll ska vi se på masjävlar (sveriges absolut roligaste film) och äta glass.
är victor är jättehes och kan knappt prata, mycket lugnt och skönt!
fantastisk-film-fest!
än så länge har jag några ideér...
ser ni något samband? imorgon blir det nog en sväng på myrorna, vilken outfit tycker ni jag ska satsa på?
tentaepidemi
jag hävdar bestämt att det är den väntande tentan som gör en sjuk, inte alls en pussande sambo fylld av äckliga virus.
